Summa sidvisningar

onsdag 2 maj 2012

En regnbåge bildas!

Hur skapas en regnbåge och hur kommer det sig att ljuset bryts så snett och vint i vatten? Det är sådant som vi pratar om i skolan. Vi har också tittat på följande lilla film på Utbildningsradion UR. Det är den lilla gnomen som åter står i fokus! Titta gärna på fler filmer HÄR.


Här kommer en lite mer detaljerad förklaring till hur en regnbåge bildas!

Regnbågen orsakas av avböjning, spegling och därmed färgspridning av solstrålar i flera miljoner vattendroppar. Dropparna är klotformade och inte droppformade, som man skulle kunna tro.

Regnbågen syns som en lysande cirkel på himlen, när vi ser mot det fallande regnet med solen i ryggen. Iakttagarens synlinje till en punkt på regnbågen bildar en vinkel på 42 grader mot solstrålarnas riktning.
Iakttagaren ser bara det ljus som ­kastas till­baka i en spe­cifik vinkel från regndropparna.

1. Regnbågen syns om man står med solen i ryggen och tittar på en tät mängd droppar, i regel en regnskur.

2. Eftersom färgerna böjs av olika, ger dropparna på en viss höjd rött ljus, på en annan höjd grönt ljus etcetera.

3. Avböjningen sker inne i regndroppen. Ljuset bryts i en vinkel på 42 grader, samma vinkel som bågen bildar.
(Bild: Illustrerad vetenskap)




måndag 23 april 2012

Ögats uppbyggnad!

Här finns alla delarna på ögat som ni läser om nu!

Men sen så finns de dem som har olika färger på sina ögon! Det heter HETEROCROMIA och är väldigt sällsynt bland människor. På bilderna nedan ser ni en katt och en människa som har olika ögonfärg!

Varför tror ni att det blir så?




fredag 20 april 2012

Ljusets brytning i vatten och på land



På senaste NO lektionen gick vi igenom hur det kommer sig att ljuset bryts annorlunda i vatten. Vi talade om densitet (täthet av atomer i ett ämne) och att ljuset ändrar riktning när det möter motstånd i t.ex. vatten. På bilden nedan ser ni hur världen är upp och nervänd! Hur kommer det sig, tror ni? Titta gärna på er egen spegelbild i en blank sked. Vad händer då? Fundera gärna på varför det blir som det blir! Svaret får ni på nästa veckas NO lektioner....

(Bildkälla: Johnny Hoo´s blogg)






fredag 25 november 2011

Blandningar och lösningar



Läxa vecka 48


Du skall veta vad en blandning och en lösning är. Du skall också veta skillnaden mellan att smälta och att lösa sig.


Det kommer att bli ett läxförhör på dessa ord så plugga noga!


4:1- Läxförhör torsdag

4:2 Läxförhör fredag


Blandning: En god frukostmüsli är ett bra exempel på en blandning. I en sådan kan det finnas både havregryn, russin, cornflakes, frön och nötter. En god blandning alltså!


Lösning: Ett glas saft är ett exempel på en lösning. Du blandar saften med vatten och får en god dricka. Saften har löst sig i vattnet.


Smälta: en chokladbit smälter när du håller den i handen. Den ändrar form, men du har fortfarande bara choklad i handen. Inget nytt ämne är inblandat.


Lösa sig: En sockerbit löser sig i vatten. För att något skall lösa sig behöver minst ett ämne till vara inblandat. Här är det vatten.

fredag 11 november 2011

Kondens



VIKTIG om vatten!



Solen måste inte skina och vattnet måste inte koka för att det skall avdunsta. Vid en vattenyta lossnar hela tiden en del vattenmolekyler och blir till gas. Även när det är kallt avdunstar vattnet från en vattenpöl. Men det går fortare när det är varmt och solen skiner!









Vattenbegrepp!




Dessa begrepp skall ni kunna inom NO!


  • fast form: is

  • flytande form: flytande vatten


  • gas: vattenånga

  • smälta: is smälter när det blir varmt


  • avdunsta: vatten avdunstar till ånga när det blir riktigt varmt


  • stelna: flytande vatten stelnar till is när det blir minusgrader


  • kondensera: när gas blir kall kyls den ner och bildar snart flytande form igen. Det kallar man för kondens.











måndag 17 oktober 2011

Helena funderar....

Här kan ni se mig fundera över vad vi skall hitta på nästa gång! Då skall jag berätta en hemlis! Det har jag redan bestämt! Ni skall få forska om ett grundämne! Hoppas det blir spännande... Då skall ni få veta allt om det periodiska systemet, vid vilken temperatur guld kokar och att arsenik minsann är mer vanligt än vad ni kanske tror. Välkommen till en ny kemi-vecka!
Illustration: Malin Hardestam